Jag arbetar på ett manuskript för scenframställning, ett drama med musik om den kända cellisten Jaqueline du Pre´s (JdP) dramatiska liv.
JdP, född 1945, var en världsberömd cellist med enorm popularitet för sina musikaliska tolkningar, sin begåvning och sin personlighet. Hennes liv var mycket dramatiskt. JdP blev bara 42 år gammal innan hon dog i multipel skleros.
Jag är fascinerad av hennes stora konstnärskap, starka personlighet och relationer. Framför allt fängslas jag av hennes melankoliska drag i kombination med stark livsglädje, styrka och sårbarhet. Hon förde en envis kamp för att leva ett meningsfullt och fullödigt liv in i det sista.
Om denna person har det skrivits flera böcker och gjorts flera dokumentärfilmer av Christopher Nupen/Allgrofilms och det har också gjorts en spelfilm med Emily Watson i titelrollen. Det finns mängder av musikinspelningar bevarade. Det finns också en hel del bilder i arkivmaterial. Dock har det mig veterligen aldrig tidigare gjorts ett drama för scen om denna mycket speciella person och hennes liv.
Ett s k treatment, ett förlängt synopsis med 32 scener med inslag av musik är nu klart. Jag hoppas kunna gå vidare med det stora manuskriptet i samarbete med en teater.
Synopsis
JdP var ett engelskt underbarn, vars musikaliska karriär blev utstakad redan som barn. Hon fick göra avkall på skolutbildning och kamratkontakter. Vid 20 års ålder började hon turnera i Europa och USA som solocellist. Då hon var 22 år gifte hon sig med en annan superbegåvad musiker som var pianist och dirigent, Daniel Barenboim och konverterade samtidigt till judendomen då Daniel var av judisk härkomst. De turnerade för utsålda hus världen över, men konsertlivet både tråkade ut och brände ut JdP, som blev djupt deprimerad och ifrågasatte både sin karriär och sitt äktenskap. Efter ett kort förhållande med svågern under denna kris då hon ej rörde cellon, återtog hon så småningom äktenskapet, som nu stärkts av krisen, och turnerandet med konserter tillsammans med Daniel. Dock blev hon gradvis alltmer fysiskt sjuk i multipel skleros, vilket omöjliggjorde fortsatt spelande redan vid 28 års ålder. Daniel flyttade efter några år från London till Paris för att orka med fortsatt karriär och arbete och försökte samtidigt hjälpa JdP, som hamnade i mycket svåra kriser och under en period allvarligt funderade på att beröva sig livet. Tack vare stark envishet och vilja, frekvent terapi, nära och kära vänner samt elever från när och fjärran, kunde hon leva ett värdigt och meningsfullt liv trots sitt svåra handikapp. Hon dog 1987, endast 42 år gammal.